”Rektor Djurbergs saliga Geografi”

På Geobiblioteket finns som tidigare nämnts en samling med läroböcker inom ämnet geografi från sent 1700-tal och framåt. Bland de äldsta läroböckerna i denna samling finns första delen av Daniel Djurbergs Utförlig geografi, tryckt i Stockholm av J.C. Holmberg år 1785. Men fanns det läsare utanför skolorna som fann nöje i att läsa detta verk?babelstornPrästen och författaren Carl Fredric Dahlgren (1791-1844) har bevisligen gjort detta, då ett intryck därav omskrivs i hans anonymt utgivna Babels torn. En rymdskrift norrut., tryckt i Marquardska boktryckeriet i Stockholm år 1824. I ”Ett Företal, som icke bör läsas” låter han berätta:

”En afton, det war just samma qwäll, då den nu mera stads- och landskunnige, ja till och med i Hamburger Correspondent widluftigt omrörda, så kallade Sjöstedtska watten-maßakren wid Fredrikshof gick för sig, som jag öppnade Rektor Djurbergs saliga Geografi, för att derutur hämta mig någon dissipation.”

Denna stund av förströelse leder till i förlängningen till en sådan insikt om rymdens tomhet och livets obeständighet, att han – enligt egen utsago – börjar författa ovannämnda bok. Åtminstone fem exemplar av denna skulle nämligen finna ”den sannskyldiga odödligheten och skrinläggningen till domedagen” som pliktexemplar till landets stora bibliotek, då liksom idag.företagCarl Fredrik Dahlgren var en renlärig präst och riksdagsman, men blev i Stockholm även en central gestalt i det tidiga 1800-talets litterära liv, där han i flera sällskap anlitades som festtalare och tillfällighetspoet. Även denna bok innehåller lättsamma verser och texter. Här följer ett smakprov ur Babels torn som passar just så här års:

”Marcheroute för Wåren.

Opp, gamla hållkarl wid norra polen,
April med pälsen! – fort opp från stolen,
Och skynda neder till Skånska gränsen,
Att skaffa hästar åt Excellensen;
Jag menar Wåren, som i galopp
På sundets bölja hit åker opp.

– – –

Hwar klippa re’n på mustaschen twålar,
Och siskan qwittrar, och domherrn skrålar:
Re’n orrar spela och strömmar dåna
Och haßelpåkarne stå helt gröna.
Re’n Frejas spinnrock är satt i wrån,
Ej mer hon twinnar på silfwerstrån.

Opp, Fader hållkarl, der kommer Wåren:
Med honom följa tätt uti spåren
Tolftusend’ swanor: fort hit med solen,
Spänn henne före – se’n af til polen!
I Kålmår’n kör ej med Wår’n ikull:
Och håll dig nykter, sup dig ej full.”

dikt

Text och bild: Helena Backman

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s